ja va ska man säga?!
Kategori: Mitt liv !
Läkaren berättade idag på morgon ronden, att om jag hade väntat någon dag till eller ca 1vecka att åka till Mora som vi gjorde, hade inte jag överlevt. Det gör mig så jävla ledsen. Tänk om jag hade gått bort, hur hade de gått för Novalie?! Och mina tankar går då direkt på vårdcentralen igen, HUR I HELVETE? Lär er att ta blodprov, isamband med då de tar sänka osv. Jag var upp tre ggr på en vecka, och inte ett enda. Och tydligen så var min mjälte enorm och hade varit de än längre period, hur kunde de missa den då hon kände över min mage?! Är ganska förbannad. Men de hjäper inte mig nu iaf, tur att de i Mora upptäckte cancer och att jag fick akut hjälp.
Deras framtida planer för mig är fortfarande lite osäkra på hur de blir med vissa saker. Kommer iaf att få tre cellgifts behandlingar framöver. Men imorgon ska jag träffa frisör, inför att skaffa peruk osv och de ska också komma en läkare som ska prata med mig om fertilitet. Eftersom cellgifterna kommer göra mig sakta men säkert steril, så kanske jag hinner frysa ägg eller ta ut en del av äggstocken(eller de som producerar äggen) för att de kanske kan hjälpa mig i framtiden om vi skulle vilja ha ett till barn. Att tänka tanken om att jag ska förmodligen bli steril vilken månad som helst och att bara vara 20år är en svår känsla att beskriva. Är så jävla mkt som händer just nu, så jag vet inte vad jag ska fokuser och tänka på.
Iaf så vet jag att nästa måndag blir det ett nytt benmärgsprov och ett till antingen torsda lr freda. VILL INTE! En så otroligt hemsk känsla. man får lokalbedövning på sidan av svanken (höftbenet) sen för de in en typ av kanylnål in i benet, och drar sen ur vätska. Det mina vänner, är obehagligt & inte roligt. Tur det finns lugnande. Ska sen dra ut en visdomstand som har ett hål, för de är infektionsrisk då jag har cancer. Om det skulle bli infektionen i tanden kan de gå rakt ut i blodet, och de kan då ge mig blodförgiftning. Och om någon vecka kommer jag att bli förflyttad till Falun, om proverna inte visar så dåligt att jag skulle behöva en benmärgs transplantation. Men det får vi hoppas att jag slipper. Men då jag blir förflyttad till Falun, så kommer de bli mitt hem i några månader framöver. Och vara isolerad! BORING.........
Känner på mig att mitt självförtroende inte kommer vara på topp, eftersom jag inte får träffa folk. Eller visst får jag ha friska besökare, men jag får inte umgås med folk ute i matrummet.
Men om jag skulle övervinna cancern, då borde självfötroendet vara på topp :)
Det enda just nu som förgyller min tillvara är: Novalie<3 Hon är mitt ljus i mörkret och min kämparglöd! Och självklart min familj! Min mamma är en gudinna, hon ger mig också hopp om livet, för hon är en kämpe hon också. Hon är ett otroligt stöd. Innan hon och Novalie kom till mig, så ringde jag henne iaf minst 6ggr per dag. Och det finns så mkt vi pratar om, allt och lite till. Ibland är det bara skönt att bara vara tyst och ibland bara lyssna på vad hon har att berätta.
Nej nu vet ni iaf lite vad som händer för mig och hur mitt liv kommer att se ut.
Nu blire kvällsfika med mamma och sen sängen!
Älskar er <3