Tog sovmorgon idag igen. Förstår inte vad som är fel, är fan trött hela tiden. Men en stor faktor är väl att jag har cancer, de andra jag kan tänka mig är att mormor gick hastigt bort som gjort mig deprimerad och mitt återfall med cancern. Är inte samma glada och positiva alexandra. Visst är jag det ibland, men klänner mig mest ledsen och är rädd. Hela mitt liv står på spel, så hur ska man kunna vara glad hela tiden? JÄVLA CANCER HELVETE!

Idag kl 13:00 ska jag göra ett benmärgsprov. Är en ny läkare som ska göra provet, så jag hoppas innerligt att han träffar rätt. Och jag ska ha härligt mycket lugnande. Man kommer inte ihåg ett skvatt efter att man fått de. Och så är man så svag i hela kroppen så man tar sig inte upp ur sängen. 

Min farmor ringde mig idag, och det var bra med henne och farfar. Skönt :) Och så undrade hon hur det gick för mig och min familj i allt elände som händer runt omkring oss. Det är svårt men man måste ta en dag i taget för att orka. Hon skulle även sätta in lite pengar åt mig, min söta farmor!! <3 

Ringde till min älskade mamma och pratade med henne. Annelen hade tydligen träffat en "snygg marknads knall" och Annelen hade berättat för honom att jag hade cancer. Och då hade han sagt till henne att hon skulle förbereda sig på det värsta för att leukemi var svårbotat.. va fan säger du? Och om han kände Annelen så säger man inte så till henne, för hon är vanligtvis väldigt ledsen för det jag drabbats av. Jag har själv hört motsattsen av de han sa, att det är den sjukdomen dom kommit längst med i forskning. 
Men att han sa så. 
Så när jag pratade med mamma så rann bara tårarna ner för mina kinder. Jag är så rädd och känner mig ensam. Jag längtar tills jag får komma hem tills på freda så jag får träffa dig mamma <3 Behöver en massa kramar och att du ska säga att det ordnar sig!! <3

Älskar er <3